U

Klockan närmar sig 9 och det känns som att jag precis kommit innanför dörren. Det är hårt att sluta sent en måndag eftersom det är då tröttheten är som värst. Engelskalektionen handlade mest om att försöka hålla ögonen öppna och läsa en novell, vilket jag misslyckades rejält med. Jag somnade inte, men lyckades inte ta in mycket mer än hälften av texten. Detta ledde i sin tur till att frågorna som skulle besvaras efteråt  gick käpprätt åt skogen.

Hade det inte varit för mötet med Mr.J så skulle jag kunna klassa detta som en riktig skitdag. Men som jag precis nämnde så fick den en desto bättre avslutning och jag kan känna mig glad trots allt. Jag vet ärligt talat inte vad jag skulle göra utan denne man. Allt vore så grått, tråkigt och fullkomligt meningslöst. Och det är redan alldeles för många timmar sedan vi sågs.