Äntligen.

Jag förlåter och önskar honom ett lyckligt liv.

You and me and a bottle of wine

en sen kväll till
jag orkar inte leva så här
tack för att Gud varit god
och kan ta mig bort
från denna misär

äntligen

och plötsligt kom det. bara sådär.
precis som att någon tagit ett snack med han där uppe som bestämmer och sagt;
"hon, hon där, välj henne. hon förtjänar det här"
 
om det här bara är början så kommer mitt liv bli fint. så himla fint.

---


har varit igenom det här förut
men vissa saker lär man sig aldrig
med tiden

han.


inte förrän dörren slagits igen
och ljuset av den vakna staden bländar
förstod jag att jag hade kunnat ligga kvar
lukta i hans nacke en extra gång och stryka fingarna genom hans hår
låtsas att han var min

men dörren har gått i lås och precis som ingenting
vandrar jag gatan fram
varm av längtan men stel av rädslan
över att kanske aldrig få se honom igen


they were all yellow


tänk att det ska ta år att lära nära känna någon
och sedan upptäcka att man bara skrapat lite på ytan

att det ska ta ett liv att glömma någon
som aldrig hade gjort någonting tillbaka

aldrig hade offrat en minut

är det inte konstigt hur långt man måste gå?

ett annat land och hundra nya innan minnen bleknar
mattas ut i solen vid Brunswick Place



farväl


jag har satt dig i en låda
som flyter bort från land
det finns nog ingen horisont
som kan rädda dig


det var ett spel och jag förlorade
borde fattat på en gång
men nu skiner solen på mina ben
där jag står kvar vid vattnet


låter dig gå


och mina händer är tomma
mina läppar är blå
men jag lämnar inte sanden
förrän du flutigt långt härifrån


vi kan låtsas att vi kommer mötas (i mina drömmar strålar solen än)


vi kan låtsas att vi kommer mötas en dag
men jag vet så väl
att det leder ingenstans
och vägen är för lång

jag kan bara hoppas
att stormen är över
ta skydd under ett täcke
i väntan på några armar som kan värma mig

låta tiden passera
i väntan på förändring
se att ljuset inte ligger långt från hamnen
och att allting kommer ordna sig igen

för det gjorde det för flickan i hamnen
som förlorat vägen hem
och för ringarna på vattnet
som tappat bort sig i mörkret

jag ligger kvar och väntar in våren
fast en ny vinter är på väg
det regnar i varenda verklighet
men i mina drömmar strålar solen än

vad som än händer

jag hoppas, jag drömmer att marken du går på, går sönder

did that voice inside you say I've heard it all before

It's like deja vu all over again

det är inte sant.

snälla väck mig ur denna mardröm


---

för mig kan du lika gärna gå och dö

---

jag vet det finns många där ute
som känner just som jag
tror några av oss
ändå
blir lyckliga en dag

du förtjänar inte någon, ingen förtjänar dig

blir det förjävligt så kommer jag hem


ett brev bakåt i tiden


det är med tomma steg
och tvåtusen kilo på nacken 
du ser mig gå

och jag vänder mig inte om
jag är knappast en sån

du kan få sitta där borta
och andas rök
skicka hjärtan i luften till någon
som inte ser genom den

du kan få sitta kvar
precis
där du är

Om

Min profilbild

U

RSS 2.0