U

Det finns vissa dagar då det är svårt att tänka klart. Om hjärnan hade haft sladdar så skulle man ha kunnat jämfört detta  tillstånd med att någon av dessa ryckts ut. Trots att hjärnan skriker till ögonen att hålla sig öppna faller ögonlocken likförbannat ihop. Man bankar sig i huvudet efter idéer, men det är som att signalerna inte går fram utan försvinner någonstans ut i universum. Man anstränger sig för att vara glad och social, men tröttheten tycks alltid ha övertaget. Det är dessa dagar man helst vill stryka ur almanackan. Dagar då allt tycks vara menat att misslyckas.

Jag har extremt ont i huvudet. Varför orkar jag inte spekulera i, men jag fruktar det värsta vilket i det här fallet är sjukdom. Att bli sjuk nu till helgen skulle kännas förjävligt på ren svenska. Främst med tanke på att jag verkligen har lust att göra något hajp i helgen, för vad vore väl ett veckoslut utan detta? Dels för att det kommer att innebära att jag inte kan träna, vilket är knäckande eftersom jag känner för det så pass mycket just nu. Hur som helst så får jag se det hela positivt; jag har icke insjuknat än. Förhoppningsvis kan jag även ta mig till skolan imorgon för att ha estetisk verksamhet för första gången. Det ska bli riktigt kul faktiskt!

Med tanke på det som skrivits ovan så finns det i stort sett bara en sak som kan lösa mitt problem: sömn. Därför tänker jag inom en snart framtid borsta tänderna och krypa ner i den varma, sköna, 80 cm breda härligheten för att vakna någon gång runt kl 9 imorgon. Japp, jag har världens hajpaste förmiddag, jag!