Jättemycket, jättejobbigt, jättekört.
Jag är förkyld och känner mig jätteäcklig. Därför fullföljde jag mina planer på att stanna hemma, vilket jag inte ångrar särskilt mycket. Det har däremot inte varit någon vidare ledighet med tanke på de miljontals saker som står på listan under kategorin bråttom. Idag slog det mig att det till och med är jättebråttom. I mina öron betyder detta jättejobbigt, vilket i sin tur går över i ogenomförbart. Tankarna på att falla på mållinjen fick mig att åtminstone försöka räkna igenom det nationella provet som vi så fint blivit tilldelade. Smällen kom senare när jag upptäckte något som jag egentligen varit medveten om hela tiden, fast aldrig behövt bekymra mig om eftersom jag inte börjat räkna förrän idag - det fanns inget facit! Så där satt jag alltså, glad i hågen, och chansade fram lösningar som jag aldrig kommer få veta om de stämmer eller ej. I det här fallet är det kanske lika bra. Det känns ändå ganska kört imorgon.
Precis som jag skrev ovan slog det mig att saker och ting börjar gå över i jättebråttom. Utan att tänka styrde jag därför mina vägar mot biblioteket för att söka rätt på Olof Palme, eller rättare sagt böcker som skrivits kring denna man. Nöjt vandrade jag hem med 4 stycken, varav någon enstaka verkade bra. När jag sedan läser uppgiften mer noggrant slår det mig att det är uppslagsverk eller läroböcker jag ska använda mig av. Det är nästan så att jag kände mig värdelös. Under min onödiga vandring hann jag dock lära mig ett flertal olika saker.
1. Försök aldrig vara duktigare än vad du faktiskt är
2. Läs uppgifterna noga i fortsättningen
3. Använd inte korta shorts tidigt i maj
Regel nr 1 kommer jag att bryta redan ikväll. Här finns ingen tid att förlora. Jag ska fortsätta räkna uppgifter jag inte behärskar, allt för att försöka fixa ett betyg jag inte förtjänar.
har saknat dina uppdateringar! helt sjukt att det du skriver i din blogg är det enda jag vet om dig just nu.