Iskallt & menlöst

Ingen har påstått att livet är speciellt kul och inte har jag någonsin haft några högre förväntningar. Jag går upp på morgonen och gör det jag ska. Kommer hem på kvällen. Det är mörkt, kallt och allmänt ovärt. Med alldeles för mycket arbete är det lätt att halka in i dåliga banor, vilket i mitt fall är att ständigt arbeta men aldrig bli färdig. Den där perioden då man hellre gjorde allt annat än något vettigt är förbi. Det finns liksom inte tid till det nu. Och jag följer inte längre några tv-program. Och allting går bra men ändå så väldigt dåligt och jag kämpar på och vill så gärna att allt ska bli bra och försöker ha ett liv vid sidan av och förstår inte hur jag ska orka fortsätta så länge till och utan kaffet skulle mina ögon slockna. Det är tomt.

Jag avslutar med att sända en liten hälsning till min klasskamrat som intervjuades i radio idag. Vi var flera som lyssnade på dig på lektionen. Du var jätteduktig, lät otroligt avslappnad och säker precis som att du aldrig gjort annat än att prata i radio. När du blir känd författare eller poet ska jag skryta med att vi har samma sko-smak!

Kommentarer
Postat av: Frida

Hahah, vad gullig du är.

Men det är oekonimiskt roligt att shoppa skor.

Vi klarade till och med den hemska intervjun i bibloteket, så varför inte klara att bli känd?

2008-11-27 @ 20:43:20
URL: http://alittlebitofme.webblogg.se/wicki

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0