jag döpte den efter dig

och om du bara visste
hur jag förälskat mig i ditt skratt
ditt sagolika leende

att jag kan ägna en livstid
bara åt att lyssna
beskåda och
analysera dina rörelser

spara dem i en ask
som jag kan öppna när du inte är här

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0