dö snälla dö
det skakar i hela kroppen jag har försökt ringa men du är för feg för att svara jag orkar inte vänta så jag säger det nu. du dog för mig idag.
på måndag (en ny chans)
livet går vidare
varje sig vi sörjer eller ej
men vad är att leva
när allting bara går på rutin
i väntan på att det ska bli lördag
blir det säkert måndag lite fortare
ny vecka en ny chans att ta sig ur det här
men jag vet inte om jag vill
och jag vet inte om jag kan idag heller
du sa att det blir bäst så här men
inte fan är det bra
inte för mig
inte för dig
men det kanske är rättivst så
att det inte blev bra
för någon
och jag vet inte
varför jag ens skulle vilja ha dig längre
om jag hade kunnat förlåta
och släppa henne ur mina tankar
men vad är logiskt
vad är förnuft
nu när du tagit över varenda cell
och finns i varenda dröm
tills jag vaknar halv fem
och undrar varför du inte ligger där
på måndag
en ny vecka en ny chans att ta dig ur mig
---
Jag kan inte skilja på om jag vill vinna dig
jag kan inte skilja på om jag vill va med dig
jag kan inte skilja på om jag vill bli av med dig
jag kan inte skilja på om jag vill skada dig
men du om nån borde förstå
att man inte gör såhär mot mig
på en soptipp
men bra lär det aldrig bli
---
människor är svåra och
jag tycker inte om dem som alltid måste
vara svåra
svårare än det svåraste
är de så svåra
så svåra som de verkar vara
är det inte svårt
att vara så svår?
vad är evigt
du var en dröm
du var tusen stjärnor på
en himmel som jag kunde vila
min ensamhet på
jag var en sovande
livrädd att vakna upp
en dag och
inse att du plötsligt
bara gett upp
jag sa att önskan som fanns
där inom mig
var något svindlande som jag bara
kände för dig
men vad är värdigt
vad är ett lyckligt slut
när det som aldrig skulle försvagas
ändå bleknar till slut
vad är evigt
när det som kunde ha hållits till liv
ändå somnar till slut
---
min sanna glädje är att se andra
vända dig ryggen
spotta och svära
tvinga dig ner mot den blöta asfalten
låta dig ligga kvar och blöda
se dig dö ensam
ruttna med naturen
min enda tröst är att höra dig säga
att du också behöver något du aldrig
kommer få
att det försvunnit en del
som kommer fattas dig
för evigt
-
jag ska minnas dig,
som den du var
då ditt ansikte speglades mot vattnet
jag ska minnas dig,
som drömmaren som sommaren och som
ordens all betydelse
jag ska minnas dig,
som nätter av saknad
jag aldrig vågat berättat om
jag ska minnas dig,
som skymning och
ligga vaken tills det ljusnat
betvivla att jag någonsin kommer
att bli densamma igen
ta bussen till city och hoppas att
du inte kliver på
blunda vid den hållplats vi
en gång möttes
jag ska forma hjärtan med mina händer och
ge dem till någon annan
som aldrig kommer förtjäna dem lika väl som du
spela sånger med trasiga fingrar
på pianot du kallat ostämt och
leta upp filmer vi sett tillsammans
stirra på fodralen utan att
våga sätta på dem
för sedan du slog hål på allt vad fantasi innebär
kan jag inte längre särskilja den
med det verkliga
jag ska minnas dig,
som början på en livslång vandring och
som en sedel utan bestämd valör
jag ska måla upp en bild av en framtid
utan dina ögon dina armar och din djupa kropp
jag ska minnas dig,
som hjärtats undergång som stegen mot
ingenstans och
som den som aldrig drack mer än halva kaffet
jag ska bevara dig,
som sommarkort
semesterdrömmar och kung av sand
jag ska minnas i ord
jag ska minnas i färg
och låtsas att jag aldrig kommer
att bli lycklig igen
Wonderwall
Norrlandsresan var underbar. Tack för allt älskling! Hemkommen och rastlös sitter jag här och väntar samtal. Ring någon gång då!
-
Fem överstrukna ravetecken
This one's for you:
Needless to say
I guess you know I hate you
You're so full of sin
Even the devil rates you
I hope you choke
On your Bacardi and Coke
Fast jag tror inte att du läser mig blogg.
Now I've said too much
Jag är medveten om att det enda jag gjort hittills i det här inlägget är att klaga över hur jobbigt allting är och hur skit det känns. Kanske är det tillfälligt, det är i alla fall vad jag vill tro. Det går åt så otroligt mycket energi till att tänka negativt. Så jag slutar nu. Tvärt.
Over and out
Låt mig spola tillbaka tiden. Snälla, säg att ingenting har hänt! Väck mig och tala om att allt bara var en dröm. En sketen dröm utan den minsta sanning bakom. Från och med nu har du aldrig existerat. Du bär en främlings ansikte och ett möte med dig skulle vara som ett möte med en obetydlig. Jag skulle inte vända mig om, för du märks inte. Du smälter in i mängden, precis som jag gör.
Ja, på något sätt måste man gå till väga för att kunna förtränga saker och ting. Om detta sättet är det riktiga återstår att se. Säkerligen finns det bättre vägar, men just nu är det kolsvart i min hjärna. Det sägs att man ska sova på saker, frågan är bara "finns det något att sova på?". Spekulationerna borde icke existera längre, för det är bekräftat. BB= Bekräftelse och behärsking (det klokaste O1 har sagt under veckans gång, och då har hon sagt mycket som är klokt!).
Jag citerar gärna. Vid ett tillfälle som detta skulle jag ju kunna dra ett gammalt Kleson-ordspråk eller varför inte ett äkta outsider-citat. Kanske borde istället välja en typisk depparlåt och plocka ut det mest slående och klistra in det nedan. Bara så att alla ska förstå hur ledsen och besviken jag är. Nej, ovärt. Låt oss istället ta del av en ren sanning som dessutom är skriven på det svenska språket, en förutsättning för att alla ska ska kunna läsa och fälla en tår över mitt miserabla liv.
Det är lika bra att sluta drömma.
Det går åt helvete i alla fall.
För om man drömmer om Paris
hamnar man på något vis
likförbannat i Hudiksvall.
Idiot
Fan
Det finns bara två beskrivande ord för dagen som passerat: Fan och helvete.
Crap
Och jag som trodde att jag inte brukade hatet...
