U

Vad ska det bli av dig när du blir stor, lille vän? När du blir stor lille vän. När du blir stor.

Dessa ord, hämtade från ett högst oväntat håll, fick mig att rysa. Jag vet fortfarande inte varför med tanke på att (håll i er!) Gyllene Tiders texter aldrig varit speciellt djupa. Nu ska jag inte påstå att det jag skrev ovan heller är speciellt djupt jämfört med mycket annat, men just då kändes det som att dessa talade till mig på ett högst obehagligt sätt. Efter att ha diskuterat livets djupa sida med min kära vän F, sittandes under en filt i ett mörkt rum med en tekopp i handen blev stämningen genast otäck när dessa ord skrålade ut från spelaren. Till en början var det ett skämt att ens överväga att sätta på "Finn fem fel". Bäst före-datumet har passerat för länge sedan. Om det ens har funnits något "innedatum" för denna. Man kan ju tycka att texter som "Du måste skämta om du tror att du är den hon vill ha" är lite sådär lagom hånfulla och därmed också trevliga att lyssna på. Förövrigt är alltihop ganska lamt och vissa låtar kan man tro är skrivna under tidspress eftersom de är allt annat än genomtänkta och med texter som kan liknas vid en parodi.

Jag kan dock inte låta bli att tycka om gamle Per, för nog är det något speciellt med alla hans verk. Eller också är det bara minnena de framkallar som jag är fäst vid. Det var absolut inte meningen att detta skulle låta som någon slags B-recension av en skiva vars bäst före-datum gick ut 03. Det enda jag egentligen ville säga med detta är att vissa texter kan tala till en på ett otäckt sätt. I mitt fall en text ur en titel så fånig som "Nere på gatan".