U

Låt oss leka med tanken att matematik inte existerade. Ett plus ett hade inte nödvändigtvis varit två. Ett schema hade kunnat stryka en eller i värsta fall två lektioner från schemat varje vecka. Man hade heller inte behövt komma ihåg onödiga ord som multiplicera, subtrahera, dividera och addera. Ingen hade behövt blivit kallad trög genom hela sin skoltid enbart för sina svårigheter med att lägga ihop onödiga tal för att få fram ett likaså ointressant svar. För ärligt talat; vem har egentligen nytta av matematik på högre nivå än vad som är nödvändigt till vardags?

En sak står åtminstone säker och det är att mitt liv hade varit bättre utan matematik. Min avsky mot denna uppfinning från helvetet är alltför stor för att kunna beskrivas i ord. Det bästa vore kanske att avsluta hatandet redan nu eftersom jag tror att de flesta där ute förstår mig ändå. Att avsky ett skolämne är ingen bra idé och definitivt inget jag rekommenderar. Speciellt inte då jag råkar vara bunden till detta i minst två år till. Som stolt sammare tvingas jag läsa både A och B-kursen. Den som vill undvika känslan av misslyckande bör även välja till C-kursen för att ens ha chans att slå sig fram i den hårda  konkurrensen som väntar senare i livet. Jag har aldrig varit speciellt smart och kommer heller aldrig att bli det. Min hjärna är inte skapt för att lösa miltals långa ekvationer  innehållande X,Y och hela helvetet. Kanske kan det låta korkat (vilket inte alls är omöjligt eftersom jag inte är något geni) men jag saknar inte dessa kunskaper såvida jag inte behöver dem för att få ett betyg. Hade det inte varit för tvånget att läsa detta ämne hade jag lagt det på hyllan redan på högstadiet. Hur som helst är jag nu tvingad att visa mina matematiska färdigheter genom att aktivt resonera kring olika problemlösningar. Och hör här gott folk: Jag har visat att jag behärskar de grundläggande uppgifterna samt delvis de sammansatta. Hur värt låter inte det på en skala? All framgång i livet grundar sig säkerligen på högstadiemattens resultat.

Jag har prov på torsdag. Det kommer att gå åt skogen och jag kan inte bry mig mindre, tyvärr. Jag förblir ett dumhuvud med allergi mot Pythagoras sats.