U

Egentligen borde jag hålla mig borta från bloggen en dag som denna. Faktum är att det inte har hänt en endaste sak som skiljer sig från det normala. Man skulle kunna säga att det har varit en äckligt vanlig dag förutom att jag för första gången i hela mitt liv kunde åka till skolan med 7.40-bussen (som jag till råga på allt precis höll på att missa). Dagen rullade på som vanligt med spanska tillsammans med H. Där kan det sluta lite hur som helst, men idag lämnade jag salen med vetskapen om att jag bara gjort bort mig ynka en gång. Muy bien!

En annan sak som jag kan tycka är hajp är att jag äntligen fick tillbaka en uppsats som i det här fallet handlade om Drottning Kristina. Det var inte lätt att tyda min kära lärares skrift, men av det lilla jag förstod så såg det lovande ut. Tur är väl det med tanke på hur otroligt mycket tid jag lade ner på den. Så här i efterhand kan jag inte fatta att jag ens orkade bry mig, faktiskt. Men med facit i hand så var det värt och jag är nöjdare än nöjdast. Förövrigt så känns skolan och hela dess innebörd åt helvete för tillfället. Jag vet med mig att engelskan med säkerhet kommer att gå åt skogen imorgon om jag inte tar till drastiska åtgärder. Och jag kan inte bry mig mindre...

Idag gjorde jag ett mycket lyckat inköp. Jag gick raka vägen till Åhlens skivavdelning och letade upp kategorin "Barn". Där fann jag en rosa skiva med titeln "Mojje - Barnvakt". Med bestämda steg tog jag mig till kassan för att betala. Killen i kassan såg som väntat lite undrande ut vilket ledde till att jag kände mig tvungen att påpeka att den inte var till mig. Den var lite för ungdomlig för att han skulle tro det, påstod han. Hur som helst kommer min lilla kusin med säkerhet bli glad när denna extremt löjliga cd dimper ner i brevlådan.

Konsumering kräver sin hjärna, som jag brukar säga. Det är lätt att kasta pengar i sjön på onödiga saker som blir liggandes i hörn eller hamnar längst in i garderoben för att några år senare rensas ut oanvända. I mitt fall händer detta inte speciellt ofta, åtminstone inte enligt mig själv. Självklart har mamma en annan uppfattning om saken, för att inte tala om mormor som senast idag slängde ur sig kommentaren: "nu har hon köpt en ny väska igen...en sådan där man har på axeln.." Och ja, jag har köpt en svart väska som är så pass praktisk att den till och med går att ha böcker i, vilket är sällsynt vad det gäller skinnväskor. Den kostade inte mer än 250 spänn och jag är nöjd. Snälla mormor - låt mig förbli det!

Idag var det tänkt att jag skulle konsumera ett par jeans. Eller ja, tanken slog mig i alla fall några gånger där jag gick och rotade bland olika märken och modeller. Inget föll mig dock i smak och jag återvände hemåt med tomma kassar. På så sätt skulle man kunna säga att jag gjorde ett ekonomiskt genidrag genom att inte lägga ut en enda krona samtidigt som jag uteslöt risken att göra ett mindre lyckat köp. Men jag har forfarande inga jeans, vilket kommer att innebära klädpanik varje dag. Men pengarna (vilka pengar!?) finns kvar och vårkläderna är på ingång. Jag avvaktar med flit för att invänta bättre tider. Istället köpte jag en ny uppsättning tabletter som det är meningen ska förstärka hår och naglar. Den här gången behöver jag bara ta två om dagen, inte fyra som de förra vars verkningsgrad jag tvivlade strakt på. Jag funderar dock på att överdosera bara för att uppnå maximalt resultat, något som jag säkerligen bara kan drömma om. Hur som helst så kommer min söndagskväll spenderas på följande vis:

 Förbereda ett tal till engelskan
 Springa rundan
 Glo på tv (om tid återstår)
 Knarka tabletter vid namn "Hårkontroll"

Enbart för att bevisa att jag är lika hajp som Hanna så publicerar jag härmed min egen exklusiva hajp-lista. Så pass på!

• Snöbollskrig: Som sann snö- och vinterhatare måste jag medge att detta är kul. Jag kan till och med skratta gott åt att bli överfallen av två galningar samt nermulad i det vita nedfallet från helvetet.
• Rave-tecknet: En klassiker numera. Jag vet att Hanna tog med den i sin, men vilken hajplista vore komplett utan denna?
• Gul häxblandning: Behöver jag säga mycket mer än så? Fett hajp.
• Kombibilar: Hur hade världen annars sett ut?
• Isgator: Roliga att åka ned för, svåra att ta sig upp för. Såvida man inte har klackskor förstås, stabilt, O1!
• Guitarhero: Mr. J var en hejare, liksom H överraskade. F har som vanligt talang. Och sen kommer jag och gör inte ens ett försök...
• Ny datastol: Jag känner mig som en boss.
• Forrest Gump: Lätt världens bästa film. Inhandlades och beskådades idag.
• Dagens höjdpunkt: Valmöjlighet varje dag!
• Telia: Funkar i svält... och i skogen!
• Tandkräm: Man mår illa annars.
• Mössa: Jag brukar vanligtvis inte bära detta klädesplagg, men det är effektivt mot regn och snö. Eller som räddning för en dålig hårdag.
• Google translater: Det var O1's förtjänst. Tack, käre vän. Det kommer förevigt att bli min räddning vad det gäller det spanska språket.
• Busskort: Trots att sketbussarna är allt annat än glamourösa så finns de där för oss. Ibland. Jag älskar busskorten vardagar fram till kl 7!
• Min säng: Det ska bli hajp att få sova i sin egen säng i natt, trots att den inte håller måttet. Sa jag 80 cm?

En härlig dag har precis tagit sin början. Jag vaknade upp i en soffa som var ungefär en halvmeter för kort för att överhuvudtaget kunna ligga utsträckt i. Eftersom H och J inte heller kan ha haft det speciellt skönt där nere på madrassen så skall jag icke klaga. Det hela resulterade i stela knän och dålig sömn, men det var såklart jättevärt! Gårdagen blev faktiskt riktigt hajp. Faktum är att kvällen blev bättre än vad jag från början hade vågat förvänta mig. Dels på grund av besöket från stora staden och dels på grund av alla lantisar som jag redan innan visste var klockrena. I rätt sällskap blir allt kul, det är något som är bevisat.

Regnet fortsätter att falla och jag är livrädd. Därför tänker jag inte gå ut, även fast jag vill. Trots att promenader är bland det skönaste och trevligaste som finns en dag som denna så tar det emot när jag blickar ut från mitt fönster. Jag orkade inte inte ens följa med till stora staden idag även fast jag dessutom hade haft möjlighet att färdas i bil, och inte i den blå sketbussen som jag annars tvingas till. Nej, jag gjorde någonting som bröt mot en av mina levnadsregler; jag valde att stanna hemma. Inget genidrag med tanke på hur rastlös jag är. Redan! Och klockan är bara halv två...

P.S Och du, Hanna. Jag inväntar din hajplista med spänning! D.S

Godkväll. Det regnar ute och jag hatar regn. Det är sant, jag fullkomligt avskyr det. Utan regn vore jorden en bättre plats att leva på. Hur ska mitt hår kunna gå till skolan imorgon efter att ha blivit dränkt både en och två gånger? Nej, jag säger då det.

Liksom de flesta andra veckor har även denna ett slut. Även fast det kan vara svårt att förstå så har snart en vecka på den nya terminen gått. Nu återstår bara tjugotusen veckor till, något som antagligen inte kommer att gå helt smärtfritt. Men för att se det hela positivt så är det snart helg och den är till för att utnyttjas på bästa sätt. Fredagskvällen kommer att spenderas hemma hos N tillsammans med trevligt sällskap. Jag både hoppas och tror att det kommer att bli riktigt hajp. Faktum är att jag inte kan se oss misslyckas!

Jag kan fortfarande inte förstå att jag kunde ta så fel. Det är nog det som är mest otäckt, att jag verkligen trodde att du var. Nu när saker och ting blev som de blev så finns det inte längre så mycket att fundera på. Frågan är bara; hur ska jag kunna lita på folk i fortsättningen? Jag hoppas att du var ett original.

Dagen kunde inte börja mycket sämre. Klockradion börjar skråla ut Marie Picassos gräsliga vinnarlåt från Idol. Textraden "Life is a mystery" förvandlades omedelbart till "Life is a misery" i mina öron. Det hade passat betydligt bättre i detta sammanhang då jag var trött, irriterad och allmänt omotiverad till att gå upp för att färdas i den blå sketbussen alldeles i onödan. Det är i alla fall hur jag ser på dagen som passerat. Att först ha en lektion för att sedan sitta av hela dagen bara för att vänta på att få tillbaka ett arbete kändes nästan otäckt onödigt. Hade det inte varit för att jag skulle få reda på mitt slutbetyg i Naturkunskap A är jag osäker på om jag hade fullföljt dagen eller smitit hem i förväg.

Efter att jag glad i hågen lämnat klassrummet med ett (tack och lov!) trevligt betyg i bagaget bar det ner till city med J och H. De är härliga tillsammans trots att de inte alltid kommer överens. Då tänker jag främst på parets olika syn på mjukisbyxor och diverse viktigheter. Enligt min mening hade Mr. J de bästa argumenten i denna fråga och vinner därför debatten överlägset. Inom våra kretsar nöjer man sig inte med det lilla, där är heller inte milkshakes på Mc Donald's något undantag. Det bästa alternativet som inte bidrar till någon som helst besultsångest vad det gäller val av smak är självklart att mixa. Vi som vet hur korten skall spelas avnjöt en kombo av inget mindre än vanilj, choklad och pina colada. Dagen var fullbordad.

Alla bra saker har en tendens att ta slut alltför fort. Så har det alltid varit och så kommer det troligen att förbli. Innan man vet ordet av har någonting passerat utan att man ens hunnit förstå att det var på riktigt. I vissa fall har man varit för upptagen för att inse värdet av det hela och ofta önskar man i efterhand att man tagit vara på tiden på ett annorlunda sätt.

Söndagkvällar är ganska värdelösa i allmänhet. Om det inte hade varit för att det är lov så hade jag med säkerhet övervägt att gå och lägga mig flera gånger om vid den här tiden.  Känner jag mig själv rätt så hade jag dock inte kommit i säng förrän runt halv 12, med andra ord alldeles för sent för att orka upp dagen därpå. Detta går bara runt runt, precis som en ond cirkel. På helgen hinner man sova lagom mycket för att överleva den kommande veckan. Detta brukar dock förstöras genom alltför sena kvällar som resulterar i att man gäspar sig igenom hela måndagen. Men det är ju jättevärt förstås. Det gäller väl att försöka hitta något sorts mönster att följa och att inte tillåta sig att sitta långt in på nätterna med skolabete (i de flesta fall kombinerat med bloggande och msn, vilket gör det hela ännu mindre effektivt). Jag återkommer när jag funnit vägen till ett fungerande liv, för det tycks jag definitivt inte ha gjort än. Vänta bara tills skolan börjar; då är det kört, Elin.

Det är inte mycket som förvånar mig längre. Det finns tydligen inga gränser för hur skruvade och dumma saker kan vara. Jag tror dock att detta tar priset i det skummaste jag någonsin hört, eller åtminstone i närheten. Inte minst med tanke på att en av dessa låtar verkar vara riktad till mig och O1. Jag menar "Elin och Jessika", man kan tro att detta är nog, men så är icke fallet. Även miffo 1 och miffo 2 nämns i texten (som jag förövrigt rekommenderar eder alla att lyssna på). Mycket underhållande!

Jimmy Böljas myspace

I brist på annat tänkte jag precis som de flesta andra bloggare göra en liten utvärdering av året som passerat. Vad som dock slog mig är att detta inte är ett lätt projekt eftersom jag just nu inte kan komma på en enda speciell händelse under år 2007. Visst, detta var det år jag fyllde 16, slutade nian, började på gymnasiet och därmed vidgade mina vyer med sisådär 2-3 mil. Detta är egentligen bara onödig och tråkig fakta som är helt självklar med tanke på att man faktiskt blir äldre, även fast man oftast kan känna motsatsen. Nej, jag vill gå djupare än så; hur var mitt år på riktigt?

Klockorna ringde och ut sprang vi alla, glada i hågen, solbrända i hyn. Det sistnämda är nog det jag faktiskt saknar mest med den tiden. Nians skolavslutning blev inte värre än att man i fortsättningen skulle slippa träffa dem som man inte vill träffa utan bara umgås med sina närmaste, något man just då tvivlade på med tanke på den stundande gymnasietiden. Hur skulle det gå? Var detta slutet som skulle komma att kapa av livslånga vänskapsband? Hur som helst kom sommaren med sol och bad. Det är åtminstone så jag vill minnas den. Ska sanningen fram så var det en riktig skitsommar vädermässigt. Jag minns dock två soliga dagar som spenderades i gassande solsken från morgon till kväll.  Det är komiskt nog dessa två händelselösa dagar som jag fortfarande relaterar till sommaren 2007 och lever på när jag drar på mig vinterjackan för att gå ut och trotsa snöstormen. London var en upplevelse som jag fortfarande blickar tillbaka på och minns som en av sommarens höjdpunkter. Trots att jag varit där en gång tidigare så kändes det som att det var första gången jag vandrade genom Hyde Park och fick aldrig nog av Notting Hill, som jag klassar som ett av de mysigaste ställena i hela centrala London. Kryssningen med F kvar helt i en klass för sig och om jag skulle bli tvungen att välja så skulle denna resa ta priset som den bästa jag någonsin åkt på. Sedan dess har jag aldrig tvivlat på vår förmåga. Göteborg och Falkenberg är även dem händelser värda att minnas. Göteborg just för Liseberg och min makalösa tur med att snurra på hjul. Falkenberg för att denna tid spenderades med F och hennes familj i en husvagn på en trevlig campingplats. Vädergubben tyckte dock vilja oss illa och gav oss regn och blåst under hela semestern. Ingen sommar utan Perka, tänkte vi, där vi stod på Varbergs fästning för att se Per Gessle lite på avstånd. Av ren snålhet vägrade vi att betala och trodde att vi skulle kunna stå uppe på fästningen och beskåda föreställningen ovanifrån. Detta lyckades enda tills en vakt kom och föste bort oss en halvtimme innan det att Gessle skulle entra scenen. Tråkigt tyckte vi, eftersom vi trotsat vädret alltför länge i onödan.

Sommaren är kort. Skolan tog sin start allför tidigt även detta år. Det visade sig ändå bli ganska bra och jag hamnade lyckligtvis i en trevlig klass. Jag ska inte påstå att allt gick felfritt, jag hade en period då jag tvivlade på det mesta. Detta resulterade i totalkaos i min hjärna. "Jag kan inte vara kvar!" tänkte jag och fattade det drastiska besultet om att byta skola, något jag fortfarande får ångest över så fort jag tänker på. En vecka gick på det nya stället och ännu en panik utbröt. "Jag kan inte vara här heller!". Plötsligt var jag tillbaka på ruta ett, en knapp timme från att ha blivit av med min plats på den första skolan. Jag kan bara tacka någon högt uppsatt där bakom molnen för att platsen inte hann bli tagen trots allt. Jag vet ärligt talat inte om jag hade klarat ett sådant bakslag. Det bästa med skolstarten var allt nytt folk som jag är otroligt glad över att jag har fått möjlighet att träffa. Utan er vore vardagen grå, det ska ni veta! Det var även detta år jag övningskörde för första gången i mitt liv. Det gick inte bättre än att jag lyckades få ett flertal motorstopp inom loppet av fem minuter.

Sedan har diverse händelser, både trevliga och mindre trevliga inträffat. Vissa saker vill man minnas, andra inte. Många möten med människor har varit avgörande för det liv jag lever idag, medan andra är sådana man helst av allt vill förglömma. Jag ska däremot inte säga att jag ångrar någonting, för jag vill tro att allting har en mening. Vissa saker verkar vara menade att gå vägen, andra inte. Nu är det bara att blicka framåt och försöka göra något ännu bättre av det kommande året. Hinna med allt man inte gjorde under året 07.

Trots att denna dag har varit allt ifrån lyckad så sitter jag här med ett glatt leende på mina läppar. Det är underligt så det kan vara. Vissa saker är bara inte meningen att gå vägen, medan andra tycks göra det utan minsta ansträngning.

Dagens -

¤ Spenderade hela dagen i stora staden utan att finna den rätta klänningen.
¤ Skral kassa.
¤ Kycklingpajen på Java höll inte måttet i år.
¤ Det regnade något kopiöst.
¤ F och jag gjorde bort oss. Vi fruktar dessutom att detta var i direktsänd radio.
¤ Vi blev bestulna på hela 56 kr. Vad fick vi? En kaffe, en pyttelitenliten bulle och en juice.
¤ Mc Donald's köer.

Dagens +

¤ Äntligen en svart väska!
¤ F och jag har humor, så är det bara.
¤ Kaffet smakade bra.
¤ F's förmåga att styra upp saker och ting.
¤ Middagen hemma hos B var utsökt.
¤ O1 vann det prestigefyllda 1:a priset i "Sista ordet".
¤ Våra framtida planer. Fett-hajp!

Fyrtio graders kyla. Kön tycks sträcka sig flera mil längs den frostbeklädda gatan. Huttrande kroppar så långt ögat kan nå. Några har slagit upp tält medan andra chansar vilt och ansluter sig först vid gryningen. Svält och elände är vardag i dessa tider. Mc donald's har dock nattöppet, så önskas Big Mac finns möjligheten fram till kl 03.00. Sedan är det korv på termos som gäller, för dem som överlevt natten, bör tilläggas.

Annandag jul. Vad betyder detta om inte "utochgöravmedallapengar-dags?". Den enorma mellandagsrean inleddes idag, dvs totalkaos i de flesta butikerna. Nu ska allt gammalt bort och trots att det är exakt samma saker som man innan bara gått förbi lockas man av dessa av någon underlig anledning. Jag börjar nästan tro att min hjärna är svag för rött. En röd prislapp betyder billigt och får därmed min hjärna att reagera genom att skicka en signal till min köphjärna som i takt med detta sänder ytterligare en uppmaning, men den här gången till min hand som villigt fiskar upp plånboken och gör sig beredd på ännu ett misslyckat impulsköp. Och på den vägen är det. Hem kommer man sedan med kassar från både det ena och det andra. Innehållande vad? Jo, saker som man egentligen inte behöver, inte hade tänkt köpa från början och i enstaka fall riktiga fynd. För nog är det ändå det sistnämnda som är tjusningen med utförsäljningar. Om inte annat så är det bara att intala sig om att man fyndat, det funkar för det mesta.

Vore det inte bra komiskt om rean såg ut ungefär som ovan? Folk som kämpar tappert för att bli först att lägga vantarna på reafynden som blänker som renaste guld i deras ögon. Ska sanningen fram så är rean inte tillräckligt hajp för att folk ska kunna gå så långt - än. Enligt mina erfarenheter är det jag intresserar mig för oftast hängt under kategorin "ej rea". Dock kan utförsäljningen påverka även dessa "ej-rea-köp". Exempelvis har jag fått erfara två sådana idag, men äro icke bitter. Jag behövde faktiskt både ett par nya leggins och en vit klänning, som jag enligt mamma, redan har en uppsjö av.