U

jag har satt dig i en låda
som flyter bort från land
det finns nog ingen horisont
som kan rädda dig

det var ett spel och jag förlorade
borde fattat på en gång
men nu skiner solen på mina ben
där jag står kvar vid vattnet

låter dig gå

och mina händer är tomma
mina läppar är blå
men jag lämnar inte sanden
förrän du flutigt långt härifrån